Hur du håller fötterna varma och plånboken kall
Skenande el- och bränslepriser har fått oss att snabbt tänka om kring vår egen energikonsumtion. Vad använder vi elen till och lägger vi egentligen elförbrukningen på rätt ställen? Genom att få koll på sin el- och energiförbrukning blir det oftast enklare att minska den. I denna guide lotsar vi dig genom det svårnavigerade energilandskapet, från iskalla badrum till stekheta sovrum, så att du kan lära dig tänka smartare kring din energiförbrukning och förhoppningsvis — få bättre nattsömn.
Villa
Bor du i villa och känner av de skenande elpriserna? För dig som bor i villa eller ett större småhus är det extra viktigt att ha koll på din energikonsumtion. Större hus kommer med högre energiförbrukning än exempelvis en lägenhet, och därmed en högre kostnad. Här tipsar vi om energisparande produkter som låter dig energieffektivisera.
Till produkterna
Fritidshus
Har du ett fritidshus som du endast utnyttjar i under kortare perioder så tänker du kanske att du inte behöver göra så mycket åt din energiförbrukning, eftersom det står tomt större delen av året. Men faktum är att ett tomt hus kan konsumera betydande mängder energi, framförallt för saker du inte ens tänkt på. Här kan du läsa mer om prylar som låter dig energisäkra ditt fritidshus.
Till produkterna
Lägenhet
Under 2019 låg energiförbrukningen för en mindre lägenhet på mellan 1000 kWh — 2499 kWh och för en större lägenhet på 2500 — 4999 kWh (inklusive elnätsavgifter, skatter och elpris) Det kanske inte ter sig som särskilt mycket när man jämför med en villa som använder runt 25 000 kWh/år. Men även för dig som bor i lägenhet finns det smarta knep och betydande åtgärder du kan ta till för att sänka din elräkning.
Till produkterna
Hur värmer du upp ditt hus?
Bor du i hus är du säkert en av de som håller tummarna för en grön vinter, inte för att slippa snön, men för att slippa skenande elräkningar. Om du vill du se över och effektivisera din energiförbrukning är det viktigt att börja med en kartläggning av vilka energikällor du faktiskt använder, samt se över om det finns mer energisnåla alternativ. Går du i tankar på att byta boende kan det vara bra att ha med sig att det är väsentligt mycket dyrare att värma upp en villa eller ett större radhus jämfört med en lägenhet, och att detta är något som är svårt att ändra på. Genomsnittskostnaden för att värma upp en villa eller ett radhus som har direktverkande el ligger på ca. 3100 kr per månad.
I skrivande stund med en krigsvinter runt hörnet spås denna kostnad tredubblas under kommande vinter, vilket skulle betyda att kostnaden istället kommer ligga på runt 9500kr, en mindre rolig siffra. De goda nyheterna är att oavsett hur du värmer upp ditt hus finns smarta och enkla lösningar som hjälper dig energieffektivisera och därmed lätta på utgifterna. Små förändringar som att påverka hur och när du värmer upp ditt hus kan göra stor skillnad för elräkningen, detta gäller särskilt om du har direktverkande el. Direktverkande el kräver inte heller lika höga investeringskostnader och är dessutom enkla och smidiga att installera.
Element som värmekälla
Ett av de absolut vanligaste sätten att värma upp sitt hus är med hjälp av element. Men är element verkligen det bästa sättet ur energisynpunkt, att värma upp sitt hus? Vilket alternativ som passar just dig bäst beror på huset du bor i, vilka behov du har, samt personliga preferenser. De två vanligaste uppvärmningssystemen i Sverige är vattenburet system samt direktverkande el. Vattenburna system cirkulerar varmt vatten i ett rörsystem vidare till elementen — som sedan värmer upp huset. Det är mer flexibelt än direktverkande el eftersom du ganska så enkelt kan byta ut värmekällan. Typiska värmekällor är elpanna, värmepump eller fjärrvärme. I småhus och fritidshus är direktverkande el fortfarande relativt vanligt, oftast går då den direktverkande elen via elementen.
Fördelarna med element är att de är relativt lätta att justera eller reglera, samt att de är smidiga att byta ut när det är dags. Vidare är element enkla att anpassa till varje enskilt rums olika värmebehov. Vad gäller hållbarhetsaspekten är det oftast typen av värmekälla som avgör huruvida det är ett miljövänligt alternativ eller inte. Till exempel är ett vattenburet system endast ett spridningssystem för själva värmen, medan en oljepanna generellt sätt är ett sämre alternativ jämfört med fjärrvärme, värmepump eller ved.
Läs merEl-myter
Inför stundande vinter när elförbrukningen spås skjuta i höjden vill vi alla göra vad vi kan för att minska på förbrukningen, men det finns några viktiga fallgropar man ska passa sig för när man tar emot tips om hur man sänker sin värmekostnad. Här tar vi upp ett par myter kring hur man kan sänka sin elräkning — men som man bör ta med en nypa salt.
Värmegolv sänker din elkostnad
Detta är ett vanligt påstående som egentligen bara är delvis sant. Faktum är att det krävs ett ordentligt isolerat värmegolv för att det ska stämma. Om värmegolvet har undermålig isolering blir effekten den motsatta, då sämre isolering faktiskt ökar uppvärmningskostnaden istället för att minska den. Dessutom ökar risken för kallras om du tar bort elementen från fönstren och om ett tjockare trägolv ligger ovanför golvvärmen kan detta snarare begränsa uppvärmningen istället för att påskynda den. Vad som är sant med värmegolv är att man kan hålla en lägre inomhustemperatur utan att göra avkall på bekvämligheten, eller den upplevda värmen. Som regel kan man säga att för varje minskad grad minskar värmebehovet med 5 %.
Vanliga element är sämre än oljefyllda
En vanlig missuppfattning om element är att det som främst avgör hur effektiv uppvärmningen kommer att vara inte beror på typen av element, utan snarare vilken typ av termostat man har. Helst ska termostaten vara elektronisk men med moderna radiatorer med fullgoda termostater så slipper du överhettningar och knäppningar som de gamla 70-tals elementen avger. Detta gäller oavsett om elementen är oljefyllda eller inte.
Strömtjuvar
Ett av de enklaste sätten att bli mer energieffektiv är att lokalisera vilka strömtjuvar man har i hemmet. Oftast hittar man dem på de mest oväntade platserna, just för att man inte ens är medveten om dem. Ett bra tips för att lokalisera dina strömtjuvar är att fundera över vad och var man använder elen, använder du det för sånt som du faktiskt uppskattar och har användning för — eller lägger du den på onödig konsumtion? Nedan listar vi några av de vanligaste strömtjuvarna vi finner i hemmen.
Tips!
Spara in på onödig elkonsumtion genom att ställa in datorn på att gå ned i viloläge när den inte använts på ett tag.
1. Handdukstorken
Det är lätt att kostnaderna för en så liten, och till synes oanvänd pryl som handdukstorken skenar iväg. En oanvänd handdukstork som står på kostar otaliga kilowattimmar per år. Välj istället en vattenburen handdukstork vilken drar mindre el, installera därtill en timer som stänger av handdukstorken när den inte används.
2. Stand-by läge
En klassisk strömtjuv många av oss är medveten om men inte bryr oss särskilt mycket om är vår hemelektronik. Mobilladdare, TV, spelkonsoler och högtalarsystem i Standby-läge drar el även när de inte används. Ett tips är därför att skaffa grenkontakter så att du enkelt kan stänga av all din hemelektronik med ett enda knapptryck. Då slipper du ta dig runt i hela huset för att släcka lampor innan du går och lägger dig. Se också till att du drar ut dina olika batteriladdare helt när du reser iväg för att undvika onödig energikonsumtion, och onödiga kostnader.
3. Lågenergilampor
Byt ut dina gamla glödlampor till mer energieffektiva LED-lampor. Beroende på vilka användningsvanor du har finns det olika, mer energieffektiva alternativ såsom LED-lampor, halogenlampor och lågenergilampor som alla drar mindre energi och har en längre livslängd än traditionella glödlampor. Bäst av allt är ändå att komma ihåg att släcka lamporna när du lämnar rummet.
4. Vitvaror
Våra vanligaste vitvaror drar en ansenlig mängd energi eftersom de oftast är igång dygnet runt. Men det finns några knep du kan ta till för att minska förbrukningen även här. Först och främst ska du se till att alla dörrar är stängda och håller tätt, vad gäller kyl och frys ska du bara öppna när du behöver det och inte hålla öppet längre än nödvändigt. Spara på energiåtgången genom att låta maten kallna innan du sätter in den i kylen, annars måste ytterligare energi användas för att återställa till den kalla normaltemperaturen. För både din elräkning och för matens skull är rekommenderad temperatur för kylen +5 °C och för frysen - 18 °C.
Checklista husuppvärmning
Den absolut största kostnaden för ett radhus eller villa är själva uppvärmningen av huset. Uppvärmningen står för så mycket som 60 % av den totala energiförbrukningen, här finns det alltså stor potential för besparingar och förbättringar, särskilt under vintermånaderna. Vi har gjort en checklista på besparingsåtgärder du kan följa för att energieffektivisera ditt hem:
- Vädra Genom att släppa in ett tvärdrag som går genom huset istället för att låta ett fönster stå på glänt kan du spara betydande mängder energi.
- Frigör elementen Genom att frigöra plats framför elementen ser du till att värmen inte blockeras av eventuella möbler. Möbler som blockerar elementen kan även lura termostaten att tro att det är varmare än vad det i själva verket är, så att den stänger av elementen. Resultatet blir ett kallt hus och en saftig elräkning.
- Sänk inomhustemperaturen Genom att sänka inomhustemperaturen med endast en grad kan du minska energiförbrukningen med upp till 5 %. Har du dessutom värmegolv behöver du inte göra avkall på den upplevda värmen, eller bekvämligheten.
- Täta, stäng och mät Genom att mäta din inomhustemperatur med termometrar på olika ställen i huset kan du lokalisera energitjuvarna som snor din värme. Se till att täta dragiga ytterdörrar och fönster, samt stäng alla dörrar mot kalla utrymmen. Se därefter till att du har god, välfungerande ventilation genomgående för hela huset.
Checklista vattenförbrukning
En betydande källa till hög energiförbrukning är användningen av varmvatten. Varmvatten står för så mycket som 20 % av hushållens energiförbrukning, där merparten går åt till den personliga hygienen. Även här finns det alltså pengar att spara genom att se över sin varmvattenförbrukning. Det du själv kan påverka är främst temperaturen och mängden vatten du använder. Nya vanor eller byte av delar i din VVS-utrustning kan göra stor skillnad. Nedan listar vi ett par åtgärder som kan göra stor skillnad för din varmvattenförbrukning.
- Badkar eller dusch? Gillar du att krypa ner i ett hett badkar under en kall vinterdag? Beroende på hur länge du duschar kan detta vara mer eller mindre energikrävande. En dusch på 12.5 minuter motsvarar samma mängd vatten som ett badkar tar.
- Korta duschar 10 minuters dusch förbrukar drygt 5 kWh. Ett smart sätt att dra ner på tiden är att stänga av duschen när du tvålar in dig.
- Byt munstycken Genom att byta till snålspolande duschmunstycken kan du spara 50 — 80 % av dels vattenåtgången, dels uppvärmningen, beroende på vilka munstycken du använder dig av idag.
- Byt ut dåliga packningar En klassisk energitjuv är läckande kranar. En droppande vattenkran kan läcka upp till 20 000 liter vatten per år – en ansenlig summa energi och pengar du kan ha mycket roligare för.
- Diskpropp och diskbalja Ett enkelt sätt att dra in på vattenåtgången är att ersätta rinnande vatten med en vattenfylld diskbalja när du handdiskar . Genom att göra det förhindrar du mängden varmvatten som går åt, och sparar därmed in på din vattenförbrukning – och räkningen.
Vad får man ut av en kilowattimme?
Ett av det mest vanligt förekommande ordet just nu är kilowattimme, men hur mycket är en kilowattimme och vad betyder det egentligen? Låt oss börja i rätt ände. Ordet kilo är ett prefix som betyder ”tusen”. Det kan jämföras med när vi ställer oss på vågen och den visar 82 kilogram, vilket är 82 000 gram. På samma sätt är en kilowatt 1000 W, medan en kWh är tusen watt som utan avbrott dras under en timme. För att det ska bli enklare att förstå hur detta används i vardagen listar vi nedan olika typer av vardagsaktiviteter vi gör under en viss tid som i snitt drar en kilowattimme.
- 14 timmars Tv-tittande
- Rosta 80 brödskivor
- Spela Fortnite i 15 timmar på en bärbar dator
- Brygga 85 koppar kaffe
- Jacuzzibad i 40 minuter
- Värma 6 portioner spagetti bolognese i mikron
- Föna håret i 30 minuter
Framtiden
Det är svårt att sia om hur mycket våra elpriser kommer att skena i vinter och hur mycket vi kommer behöva energieffektivisera våra hem. Men det vi vet är att små åtgärder kan göra stor skillnad på elräkningen varje månad. Och ju mer vi kollektivt anstränger oss att minska energiåtgången i våra hem, ju mer sänker vi alla tillsammans den totala kostnaden för energin som går åt. Hoppas du har hittat några tips och knep på hur just du kan göra för att enkelt energieffektivisera ditt hem.
Ordlista
Det finns många olika termer vi stöter på mer eller mindre ofta när vi pratar om energiförbrukning. Här har vi samlat några av de vanligaste orden och termerna du kommer stöta på och förklarar vad de betyder:
En kraftledning är en elledning som överför el från kraftverken till samhällets olika hushåll, företag och anläggningar.
Kilowattimme är enheten för att mäta energimängd och används oftast för att mäta elförbrukning. En kilowattimme motsvarar 1 000 wattimmar. Kilowattimme har beteckningen kWh.
En ledare, eller elektrisk ledare, är ett material som leder ström. Exempel på ett material som leder ström bra är koppar. Material som leder ström mindre bra kallas för halvledare. Motsatsen till en ledare är en isolator.
Nord Pool är den nordiska börsmarknaden för el, där elproducenter, elleverantörer och elbolag säljer och köper el.
Sveriges elnät är uppdelat i olika nätområden som har en nätägare, ett nätbolag, vardera. Det finns 356 nätområden i Sverige med omkring 170 olika nätägare. Eftersom varje nätområde endast har ett företag som äger och ansvarar för områdets nät blir du elnätskund hos det företag som äger näten i ditt område.
Om du ska byta eller teckna elavtal behöver ditt elbolag veta ditt områdes-id (omr-id) och anläggnings-id (anl-id). Det består av tre bokstäver som är kopplade till din ort eller kommun. Ditt områdes-id hjälper elbolaget veta i vilket el- och nätområde du bor. Du hittar ditt områdes-id på din faktura, där det även kan kallas nätområde.
Schysst elhandel är en certifiering för elbolag som är framtagen av branschorganisationen Energiföretagen Sverige. För att bli Schysst-elhandel certifierade behöver elbolagen uppfylla 17 särskilda kundlöften som ska få elkunden att känna sig trygg i sitt val av elbolag och elavtal. Certifieringen togs fram 2017 och i dagsläget har knappt en tiondel av Sveriges elbolag blivit certifierade.
Svenska kraftnät (SVK) är en statlig myndighet som ansvarar för att el överförs och levereras på ett säkert och effektivt sätt. SVK ansvarar för stamnätet och ser bland annat till att det råder elbalans i elsystemet. SVK:s arbete finansieras av elberedskapsavgiften.
Timpris, även kallat för timspotpris, får du när du tecknar ett timprisavtal. Ditt elpris baseras då på Nord Pools aktuella spotpris. Denna avtalsform blir allt vanligare i samband med de stigande elpriserna och passar dig som har möjlighet att anpassa din elförbrukning efter de tider på dygnet då elen är billigare. Läs mer om timpris.
Vattenburen el är en form av elvärme. Vattenburen elvärme är ett uppvärmningssystem som går ut på att vatten värms upp för att sedan transporteras genom ett vattenburet värmesystem till vattenelement och vattenburen golvvärme i hemmet. En annan uppvärmningsform är direktverkande el. Flera sorters värmepumpar använder också ett vattenburet värmesystem för att värma upp huset.
En värmepump är en anordning som används för uppvärmning. Värmepumpen tar värme från luft, vatten eller jord och för den in i ditt hem. Flera värmepumpar, så kallade reversibla värmepumpar, kan också användas för nedkylning. Med en värmepump kan du minska dina uppvärmningskostnader, vilka oftast står för den större delen av elkostnaden.
Bioenergi är den energi som finns i biobränslen och är idag den största förnybara energikällan. Genom bioenergi kan kraftvärmeanläggningar producera el, värme och biodrivmedel.
Ett bundet elpris får du när du tecknar ett bundet elavtal, även kallat fast pris, fast elavtal och fastprisavtal. Läs mer om bundet elpris. Du får då, till skillnad från exempelvis ett rörligt elpris, samma totalpris under en viss avtalsperiod. Bundna elavtal har en bindningstid som vanligtvis är ett, tre eller fem år lång.
Direktverkande el eller direktverkande elvärme är en form av elvärme och ett sätt att värma upp hus och lokaler. Med direktverkande el värms ditt hem upp med elelement eller elslingor i golv och tak. Elen levereras genom elnätet och leds in i elementen eller slingorna, där den omvandlas till värme. En annan form av elvärme är vattenburen el.
Din elförbrukning avser hur mycket el ditt hushåll använder. Ju högre elförbrukning du har, desto högre blir din elkostnad. Elförbrukning kallas också för elanvändning, elkonsumtion och strömförbrukning. Normal elförbrukning för en villa brukar sägas vara cirka 20 000 kWh per år, medan normal elförbrukning för en lägenhet är cirka 5 000 kWh per år.
Enkelpris är ett annat begrepp för anvisat elpris, som också går under namnen anvisningspris, tillsvidarepris, baspris, standardpris och normalpris. Det är det elpris du får med ett anvisat elavtal, det vill säga det elavtal du automatiskt tilldelas när du inte aktivt har valt ett elavtal hos ett elbolag. Enkelpris är den dyraste formen av elpris.
Förnybar el och förnybar energi är sådan el och energi som produceras genom förnybara energikällor. Förnyelsebar el och förnyelsebara energikällor har mindre miljöpåverkan än el som kommer från fossila och fossilfria energikällor. Elavtal med 100 procent förnybar el har blivit alltmer populärt hos både elbolagen och deras kunder.
En halvledare är ett material eller ett objekt som leder ström från ett objekt till ett annat eller från en plats till en annan, men inte lika bra som en ledare. Ett exempel på ett halvledande material är kisel.
Vattenburen el är en form av elvärme. Vattenburen elvärme är ett uppvärmningssystem som går ut på att vatten värms upp för att sedan transporteras genom ett vattenburet värmesystem till vattenelement och vattenburen golvvärme i hemmet. En annan uppvärmningsform är direktverkande el. Flera sorters värmepumpar använder också ett vattenburet värmesystem för att värma upp huset.