Har du precis som så många andra fått upp ögonen för drönare men har svårt att veta var du ska börja? Att flyga drönare behöver inte vara särskilt svårt, men det finns ett par saker som kan vara bra att känna till innan du sätter igång. I den här guiden lotsar vi dig genom drönarvärlden så att du ska kunna göra rätt val baserat på dina intressen.
3 populära typer av drönare
Foto- och videodrönare
En av de vanligaste anledningarna att skaffa en drönare är just för att upptäcka och dokumentera omgivningen. En stor del av glädjen med foto- och videodrönare är att kunna videofilma sitt hus från ovan eller gå på upptäcktsfärd i naturen och dokumentera landskapen. Men för att överhuvudtaget kunna göra detta behöver man en drönare som är utrustad med en kamera som kan ta bra foton och videofilmer. En vanlig missuppfattning kring foto- och videodrönare många har är att de är svårare att styra än de enklare ”leksaksdrönarna”. Men i själva verket så är det precis tvärtom. Professionella drönare är nämligen utrustade med fler och bättre sensorer som gör flygningen lekande lätt i jämförelse. I princip alla kan flyga dessa drönare eftersom de är både stabila och pålitliga.
Fritidsdrönare
Om man är ny på området och vill börja i mindre skala är en fritidsdrönare ett bra val. Fritidsdrönare eller ”leksaksdrönare” låter dig utforska drönarvärlden och ger dig grunderna i hur man flyger drönare. Ofta kan de användas inomhus på grund av dess nätta storlek och du kommer lära dig få kontroll samt hur man navigerar en drönare, ett bra sätt att få en förståelse för hur de fungerar. Att investera i en fritidsdrönare för några få hundralappar om du är förstagångs-användare är därför en god idé. Ett annat plus med fritidsdrönare är att om de väger under 250 gram behöver du heller inte ta hänsyn till de tillståndskrav och andra föreskrifter som krävs vid användning av större, mer avancerade drönare.
Racingdrönare
Vill du utvidga ditt intresse för drönare och är redo för en adrenalinkick istället för att ta vackra landskapsfotografier? Då kan en racingdrönare vara det du söker. Racingdrönare är både lätta och smidiga, men framförallt kan de komma upp i otroliga hastigheter där rekordet idag ligger på 288 km/h. Inget för förstagångsflygaren med andra ord. För det man ska ha med sig är att racingdrönare kräver mer av användaren, men om bara viljan finns så kommer du lära dig, och framförallt så kommer du ha kul på vägen. Att krascha är mer regel än undantag när det kommer till racingdrönare och något man måste se som en del av inlärningskurvan. Det man också bör känna till är att batteritiden, och därmed flygtiden, är betydligt kortare för racingdrönare än för andra drönare. Det beror just på de höga hastigheter man kommer upp i och som kostar batteritid. Ett tips för att undvika tidig batteridöd är därför att skaffa flera batterier på en gång, istället för att köpa bara ett i början.
Vilken drönarteknik ska jag välja?
Tricopter
Precis som namnet antyder består tricoptern av tre propellrar vilket ger den en Y-formation. Den styrs med hjälp av ett servo som lutar den bakre motorn åt sidorna. Om man tittar på flygegenskaperna så ser man snart att en tricopter beter sig mer som ett plan gör än om man jämför med till exempel quadcoptern. Tricoptern är ett bra val om man bara har för avsikt ”flyga runt”. Är man mer intresserad av att filma lämpar sig en quadcopter med fyra propellrar eller mer bättre, mycket på grund av den stabilitet quadcoptern har jämfört med tricoptern.
Tricoptern var väldigt populär för ett par år sedan men har tappat till fördel för quadcoptern och idag är det många som anser att tricoptern är på utgående. Man får till exempel en färdigbyggd quadcopter till samma pris som en tricopter, och oftast är det bättre att satsa på en sådan modell om man inte har en speciell anledning att välja just en tricopter. Användningsområdena för tricopter är framförallt för fritidsflygande, eller i vissa fall racing. Fördelarna är att de ofta byggs av billiga material, väger mindre och har längre batteritid. Nackdelarna är att de är ömtåliga och svåra att sätta ihop för nybörjare, dessutom är det inte ovanligt att servostyrningen börjar spöka, vilket kostar både tid och pengar.
Quadcopter
Quadcoptern är den vanligaste och mest populära varianten av alla drönare. Och kanske är det inte så konstigt med tanke på fördelarna som denna design ger. Quadcoptern består av fyra propellrar vilket ger en stabil konstruktion som passar utmärkt för att göra video och ta fotografier från skyn. Det är en mångsidig drönare som kan användas för flera olika ändamål. Förutom de vanligaste som landskapsfotografering och filmskapande är den även vanlig inom racing. Jämför man den med en tricopter är flygningen lite mer statisk, men efter några övningsrundor blir flygningen både lättare och mer stabil. Ett annat plus med quadcoptern är att den är mer robust och därmed inte går sönder lika lätt som andra varianter, något som är extra bra när man är nybörjare och kanske inte alltid har full kontroll över flygdonet. Är det första gången du ska ge dig på drönarflygning är quadcoptern det smarta valet, dess olika användningsområden ger dig möjlighet att utvecklas och upptäcka nya intresseområden. Jämför man återigen med tricopters som är mer ovanliga, så går quadcopters att köpa i flera olika storlekar och utföranden nästan överallt i Sverige. Du kan hitta allt från små leksaksinspirerade quadcopters till riktiga flygarmonster avsedda för professionell filmning.
Hexacopter
Både quadcopter och hexacopter tillhör kategorin ”multirotor-drönare” vilket innebär att de flyger med hjälp av ett större antal propellrar. Så vad blir skillnaden när man har fler propellrar? Hexacopters och drönare med fem eller flera propellrar kan sägas vara tungviktarna inom drönarvärlden. Konstruktionen är robust och ger stabilitet vilket lämpar sig väl för ”tyngre” uppdrag. Designen och tyngden gör de dock mindre lämpade att flyga snabbt. Istället är de konstruerade för att vara stadiga och kunna lyfta tung utrustning, såsom kameror, stativ och större objektiv. Till exempel använder sig National Geographic av Hexacopters när de är ute och filmar och fotograferar, vilket säger en del om vad det är för typ av maskin. Det är den typen av drönare med längst flygtid vilket beror på dess enorma lyftkraft som gör att den kan bära flera batterier samtidigt, vilket förlänger flygningen. Hexacopter är därför inte ett alternativ för gemene man eller nybörjaren som bara vill prova på. Det krävs erfarenhet för att underhålla en hexacopter vilket också gör den mindre lämplig för hobbyentusiaster, för att inte tala om prislappen som är betydligt högre. Kort sagt, om du inte är en professionell naturfilmare eller har en stor produktion i ryggen bör du tänka två gånger innan du investerar i en hexacopter.
Vilka drönartillbehör behöver jag?
Det finns en mängd olika tillbehör till drönare och oavsett vilken typ av drönarflygning du vill fördjupa dig i så kommer tillbehören inte bara göra att du blir en skickligare pilot, utan även bredda ditt intresseområde.
Om adrenalin är vad du är intresserad av kommer racingdrönare vara ditt förstaval. Svårigheten med racingdrönare är att de inte har lika många hjälpmedel som kameradrönare. Här gäller istället att övning ger färdighet där du behöver räkna med en viss inlärningskurva. Det som underlättar är att dagens racingdrönare ofta kommer med olika lägen där det går att justera svårighetsgraden. Det kan till exempel vara en inställning som gör att du endast kan luta drönaren ett visst antal grader, oavsett hur mycket du vrider spaken. Inställningarna hjälper till att känna av känsligheten i kontrollerna samt hur man navigerar utan att ta onödiga risker, eller kraschar för den delen.
Men för att överhuvudtaget klara av att navigera mellan hinder när du flyger i hög hastighet kommer du behöva en FPV (First Person View). Den gör att du ser exakt vad drönaren ser live och inkluderar videosändning, mottagare och glasögon eller skärm. Kolla därför tillbehören som ingår till FPV:en du är intresserad av innan du köper.
Fly More Kits kan liknas vid en förbandslåda för drönare. De innehåller de nödvändigaste tillbehören som batterier, laddningshub, datakabel, axelväska, reservpropellrar och skruvar.
För att underlätta din flygning vid FPV rekommenderas ett skärmfäste där du kan montera din surfplatta på handkontrollen som ger dig full kontroll över flygningen.
Det utan tvekan mest användbara tillbehöret för drönare är batterier. Drönarbatterier kan ge mellan 5–25 minuters flygtid per laddning, men kan ta upp till en timme eller längre att ladda. Som tur är kan de flesta batterier som börjar bli urladdade enkelt bytas ut mot ett annat, fulladdat batteri. För optimerad och roligare flygning rekommenderas därför att ha med sig extrabatterier ut till flygningen.
Tips!
Oavsett vilket intresseområde du har när det kommer till drönarflygning finns det vissa extratillbehör som alltid är bra att ha. Dessa är LED-band, propellerskydd, och extra utrustning för landning. För foto- och videodrönare kan det vara bra att skaffa olika filter för att ställa in linsen precis som man vill ha det. Slutligen är en väska med mjuk stoppning som skyddar din drönare från skador under transport något av ett måste.
Regler & föreskrifter i Sverige för drönare
Som nämnt i början av guiden har marknaden för drönare fullkomligt exploderat. Idag kommer det ofta nya drönare och från olika tillverkare. Med en så snabbt växande marknad har det varit svårt för lagstiftningen att hänga med, men det har blivit bättre. Flög du till exempel drönare innan 2018 så har du med största sannolikhet brutit mot någon lag eftersom det i stort sett var förbjudet att ens starta en drönare utan tillstånd från Luftfartsverket. Så är det inte längre idag och det finns regler samt föreskrifter som inte är särskilt svåra att följa. Dessa finns tydligt att läsa om på Transportstyrelsens hemsida som är https://transportstyrelsen.se/dronare. Du kan även göra deras guide för att enkelt kunna veta vad som gäller just dig. Men för din bekvämlighet har vi samlat det viktigaste att tänka på här i guiden.
Till exempel kan det vara bra att känna till att flygardrönare som väger under 250 gram kräver varken drönarkort eller tillstånd från Transportstyrelsen — det enda som behövs är att en myndig person registrerar sig som operatör på Transportstyrelsens hemsida. Därefter behöver du hålla drönaren inom synhåll och inte flyga högre än 120 meter, eller flyga över folksamlingar som inte godkänt det. Du borde också tänka på att om du fotograferar landskap med drönaren så behöver du som oftast ha tillstånd från Lantmäteriet för att göra det.
De finns tre olika kategorier för flygning som kräver operatörsregistrering och drönarkort:
I den öppna kategorin är risken som lägst, eftersom man inte får flyga utom synhåll, inte högre än 120 meter och inte heller på ett sätt som utgör en risk för andra luftfartyg, människor, djur, miljö eller egendom.
- Drönare får inte heller väga mer än 25 kg.
- För ett obemannat luftfartyg som flygs inom ett avstånd på 50 meter i sidled från ett artificiellt hinder som är mer än 105 meter högt får den maximala höjden på flygningen höjas upp till 15 meter ovanför hindret, om den som ansvarar för hindret begär det.
Inom den öppna kategorin finns det tre underkategorier för olika typer av flygningar som kräver olika kompetenser: A1, A2 och A3.
- A1, där flygningar i närheten av människor får förekomma i begränsad omfattning men är reserverade till C0- och C1-drönare.
- A2, där flygningar måste ske minst 30 meter från människor och är begränsade till C0, C1 och C2- drönare. Avståndet kan minskas till 5 meter i låghastighetsläge och efter utvärdering av situationen.
- A3, där flygningar ska utföras på ett säkert avstånd i sidled på minst 150 meter från bostads-, affärs-, industri- eller rekreationsområden och gäller samtliga klasser (C1-C4) av drönare.
Vad är ett rekreationsområde för drönare?
- Det går inte att definiera exakt vad ett rekreationsområde (som nämns i UAS.OPEN.040) är, utan det är ett område som allmänheten har tillgång till för att utöva fritidsaktiviteter.
- Dessa områden behöver inte vara fasta utan kan vara tidsberoende och/eller säsongsberoende utifrån hur många människor som vistas eller antas vistas där. En strand kan till exempel betraktas som rekreationsområde under vissa tider på sommaren men inte under andra perioder. Bedömningen behöver därför göras utifrån situationen, och där har operatören ett stort ansvar.
- Alla flygningar som överskrider begränsningarna i den öppna kategorin innebär en större risk för utomstående, vilket kräver tillstånd från Transportstyrelsen och ska genomföras antingen i den specifika kategorin eller certifierade kategorin.
- Flygningar med hög risk för utomstående kräver både certifiering och registrering av själva drönaren. Exempel på sådana flygningar är transporter av personer eller flygningar över folksamlingar med föremål.
- Flygningar i den certifierade kategorin kräver ett tillstånd från Transportstyrelsen.
Ta drönarkortet
För att ta drönarkort i öppen kategori går du in på Transportstyrelsens hemsida och besöker drönarsidan. Du behöver ha fyllt 15 år om du ska flyga drönaren själv. Om personen är under 15 år kan hen ändå flyga om personen går utbildningen för drönarkort och har med sig en person som är över 16 år och med giltigt drönarkort. För de andra två kategorierna behöver du göra utbildningen hos en enhet som har utsetts eller erkänts av den behöriga myndigheten som är Transportstyrelsen.
Klasser på drönare
Efter den 31 december 2022 kommer alla drönare som produceras efter detta datum att C märkas efter olika klasser från C0 till C6. Dessa klasser avgör vilken kategori som man kan flyga inom som du ser ovan. Att ha koll på är att tills dess så får du flyga din drönare om den väger under 250 gram i A1 kategorin och om du har en som väger över 250 gram till 25 kg så flyger du den i A3 kategorin. Om din drönare efter den 31 december 2022 var producerad innan detta datum kommer dessa ramar att fortsätta gälla. Så om du planerar att köpa en drönare kring årsskiftet 2022–2023 se till att den är C märkt innan du köper den. Då det kommer kunna bli omständligt ifall den inte har sin märkning.
Drönartermer
Det är inte lätt att hålla koll på alla termer som används inom drönarvärlden, speciellt inte om du är ny på området. Vi har därför satt ihop en ordlista på vanligt förekommande termer inom drönarflygning.
En elektrisk komponent som mäter accelerationen på alla axlar.
Förkortning av ”Aerial Photography”. Fotografering ifrån luften med andra ord.
Förkortning av ”Almost Ready To Fly”. Det betyder att man behöver installera några små komponenter innan drönaren är klar.
Processen av att få din radiokontroll att kommunicera med din mottagare.
En förkortning för ”Center of Gravity”. Pratar man om CG pratar man om drönarens centrala tyngdpunkt.
Förkortning av ”Carbon Fiber” eller kolfiber på svenska. Kolfiber är ett ultralätt och starkt kompositmaterial.
En väldigt känd tillverkade av drönare. Det är bland annat DJI som har skapat den kända vita drönaren, DJI Phantom.
När en drönare ofrivilligt åker iväg i en riktning så klassar man det som drift.
Benämning på en flygande farkost som kontrolleras externt.
Förkortning av ”Electronic Speed Controller”. En ESC kontrollerar hur snabbt/långsamt en motor ska snurra.
Förkortning av ”Flight Controller”. Det är kretskortet som ser till att alla komponenter kan kommunicera med varandra.
Förkortning av ”First Person View”. Att se vad drönaren ser genom en kamera.
Ett virtuellt stängsel som avgör hur långt din drönare kan flyga inom ett visst område.
En kamerahållare som sitter på utsidan av drönaren. Den stabiliserar kameran och gör det möjligt att få mjuka och jämna rörelser med kameran.
En mindre actionkamera som används flitigt av många personer inom drönarflygning.
Förkortning av ”Global Positioning System”. Vanligt att drönare använder sig av GPS för att hålla en position utan att gira.
Elektronisk komponent inuti drönaren som mäter vinkelhastigheten och hjälper till att orientera.
En drönare med sex propellrar.
Punkten där drönaren får sin första GPS-kontakt efter uppstart. Det är också dit drönaren komma flyga när RTH slår igång.
När man är i luften med sin drönare och håller den fast i en position så klassas det som en hover.
Förkortning av ”Line of Sight”. LOS innebär att man flyger sin drönare inom ett område där man alltid kan se den.
Förkortning av ”Milliampere-hour”. Man använder mAh för att mäta kraften på ett batteri. Väldigt vanligt att hitta batteriet med 1300, 1500,1800 eller 2200 mAh.
Benämningen på flygfarkoster med fler än 2 propeller.
En drönare med åtta propellrar.
Förkortning av ”On Screen Display”. Med hjälp av en OSD kan man få upp information om batteritid, avstånd, höjd, m.m. om man använder sig av en extern skärm.
En av tre axlar som en drönare roterar runt. Pitch påverkar lutningen fram och bak.
En drönare med fyra propellrar.
Förkortning av ”Radio Controlled”. Det betyder att objektet styrs med hjälp av en radio.
En av tre axlar som en drönare roterar runt. Roll påverkar lutningen åt höger eller vänster. (Viktigt att inte förvirra det med yaw).
Förkortning av ”Rotations Per Minute”. När man beräknar kraften på en motor pratar man om RPM, alltså hur många varv per minut dom kan snurra.
Förkortning av ”Ready To Fly”. När man köper en drönare som är RTF får man med allting man behöver och den kan flygas direkt ur lådan.
Förkortning av ”Return To Home”. Slår man på RTH funktionen på sin drönare så flyger den tillbaka till startpositionen, även kallt för ”Home Point”.
Förkortning av ”Servomotor” eller ”Servomechanism”. Det är en mekanisk komponent som kan används för flera syften, som t.ex. panorera en kamera. Den styrs från din radiokontroll.
Kommunikationen mellan din drönare och din radiokontroll, sändare eller skärm.
Kontroller hur snabbt dina motorer ska snurra. Det fungerar som ett gasreglage.
En drönare med tre propellrar.
Förkortning av ”Transmitter” eller sändare på svenska.
Förkortning av ”Unmanned Aerial Vehicle”.