MiniDisc är en uppfinning som gått till historien som en rejäl flopp och det är inte så konstigt med tanke på vad den fick konkurrera med. Det fanns dock bra saker med MiniDisc och i denna veckas #ThrowbackThursday tänker vi tillbaka på MiniDiscens bra och dåliga sidor.
En bra början
MiniDisc-formatet uppfanns av Sony i början av 90-talet och tanken var att det skulle ersätta kassettbanden och erbjuda ett inspelningsbart alternativ till CD-skivor (skrivbara CD-skivor var då väldigt dyra och gick bara att skriva på en gång). En MiniDisc är en liten plastkassett med en skiva liknande en CD-skiva inuti, och precis som en CD-skiva så rymde en MiniDisc upp till 80 minuter musik. Formatet var smidigt, billigt och man kunde spela över en MiniDisc om och om igen. MiniDiscen hade helt enkelt många bra sidor och den lyckades även sälja en del i Japan, när det dock kom till resten av världen så blev det ingen succé. Men varför? Jämför man MiniDisc-spelare med bärbara spelare som tog CD eller kassettband så var det faktiskt ingen tokig produkt. Det fanns dock ett par stora problem som gjorde att succén uteblev, mer om dem nedan.
Problem
Den största förklaringen för floppen är att MiniDisc helt enkelt kom för sent, eller rättare sagt så gick den tekniska utvecklingen betydligt snabbare än vad Sony hade förutspått. Men det fanns även lite andra problem med formatet. Först och främst så krävde MiniDiscen att musiken komprimerades i Sonys egna ATRAC-format för att en skiva skulle rymma lika mycket som en CD-skiva, något som innebar en sämre ljudkvalitet. MiniDisc-tekniken hade även ett inte helt omtyckt antikopieringsskydd samt att det knappt släpptes album på MiniDisc så all musik behövde spelas in från en annan källa. Dessa problem kunde nog ganska många ändå ha översyn med, det stora problemet var konkurrensen från andra tekniska genombrott.
Några år för sent
Inte långt efter att MiniDisc-försäljningen började ta fart så slog MP3-spelaren igenom och det tog inte lång tid innan dessa rymde så mycket att det kändes som stenåldern att byta fysiskt media i sin spelare. Även CD-tekniken utvecklades i rasande takt och plötsligt så kostade tomma CD-skivor och CD-brännare nästan ingenting. Sony försökte länge utveckla MiniDisc-formatet för att det skulle kunna stå sig gentemot dessa två konkurrenter men som vi alla vet så gick det inte vägen och MiniDisc-formatet fick tillslut sakta självdö.
MiniDisc fick ändå fick se lite popularitet bland musiker samt i vissa professionella sammanhang. Anledningen var att de små bärbara spelarna med inspelningsfunktion var väldigt smidiga att använda för att spela in samplingar, intervjuer med mera. Men även där så tog dock flashminnes-baserade spelare över så småning om.