Det är nog inte alltför många som faktiskt har sett en LaserDisc i verkligheten då det nog får räknas som en ganska stor flopp. Den har dock haft en viktig roll att spela för dagens teknik så idag får veckans #ThrowbackThursday handla om denna laserskiva i LP-format.
Första optiska skivan
LaserDiscen är den första kommersiella optiska skivan och LaserDisc lanserades faktiskt så tidigt som 1978. Det var dock under slutet av 80-talet och början av 90-talet som den faktiskt sålde en del. LaserDisc gav en klart bättre videokvalitet än konkurrenterna VHS och Betamax men det fanns även en del problem som gjorde att formatet aldrig slog, bland annat så kunde man inte spela in på en LaserDisc. Lite intressant är även att Pioneer faktiskt tillverkade nya spelare ända fram tills 2009.
Trots att vi överlag anser att LaserDisc var en riktig flopp så fanns det ett par delar av världen där de faktiskt användes i lite bredare utsträckning. Bland annat så användes de en hel del i Japan och om du skulle hyra film i Hongkong under 90-talet så var det på en LaserDisc du fick filmen. Tydligen så brydde de sig mer om bildkvaliteten än vad vi här i Europa gjorde.
Tekniken
En LaserDisc liknar på många sätt en väldigt stor CD-skiva då en LaserDisc oftast är ungefär lika stor som en LP. Där slutar dock likheterna med en CD-skiva för trots sitt utseende så lagras information på en LaserDisc analogt och inte digitalt som på en CD-skiva. Det fanns ett par olika sätt att koda informationen på en LaserDisc och beroende på vilket sätt som användes så fick man antingen plats med 30 eller 60 minuter film på en sida. De flesta skivor var dock dubbelsidiga så att en film oftast rymdes på en skiva och hade du en dubbelsidig spelare så behövde du inte ens byta sida mitt i filmen. Den teknik som endast gav dig 30 minuter video per sida hade andra fördelar istället. Bland annat en riktigt häftig funktion där varje filmruta var numrerad och du kunde hoppa till en exakt ruta om du ville. Perfekt för filmnördar som ville undersöka filmer in i minsta detalj. Trots att all video var analog så kunde man lagra ljud digitalt för att på så vis verkligen utklassa VHS på alla punkter vad gällde kvalitet.
Snipp snapp snut så var sagan slut
Man skulle kunna tro att DVD-skivan var vad som dödade LaserDiscen men så är faktiskt inte fallet, även om den utan tvekan stod för den sista dödsstöten. LaserDisc var helt enkelt för dyrt, otympligt och för de flesta utom de riktiga filmnördarna så räckte VHS alldeles utmärkt. På 90-talet så började därför försäljningen sakta avta och när DVD väl dök upp var LaserDisc nästan borta och då DVD-tekniken kort och gott var bättre på allt så dog formatet helt.
Vi tycker detta är lite synd då LaserDisc-skivan var otroligt snygg och storleken gjorde att man kunde göra riktigt snygga omslag, precis som med vinylskivor.