Beställ senast 20/12 för att få din leverans innan jul. Gäller varor i lager.

Ett hållbart val

Vad är viktigt att tänka på när man vill göra hållbarare val? Vi på Dustin tycker det är viktigt att lyfta fram två viktiga aspekter att tänka på inför ett köp:

Se över hela livscykeln – inköpsval, användning och återvinning.

Utgå från ett flertal kriterier – hållbarhet inkluderar så mycket mer än bara miljökriterier.
Ta reda på hur leverantören jobbar med sunda arbetsförhållanden i värdekedjan, mänskliga rättigheter i gruvorna, kemikalier och hälso- och säkerhetskriterier, användning och återvinning av IT-produkter.

Miljö- och hållbarhetscertifierad elektronik

Globalt finns det ett 70-tal olika miljömärkningar för elektronikprodukter. De flesta av dessa utgår från produktens livscykel, det vill säga tillverkning, användning och sluthantering. Majoriteten av märkningarna fokuserar på miljökriterier, men i dag finns det även märkningar som beaktar krav kring arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och sociala krav som ansvarsfull tillverkning och att inte använda konfliktmineraler . En annan aspekt som kan skilja de olika märkningarna åt är huruvida de kräver tredjepartsgranskning eller är en självuppskattning från företagets sida. Följande hållbarhetsmärkningar finns tillgängliga på Dustins webb:

TCO Certified

En hållbarhetscertifiering av IT-produkter som består av sociala och miljömässiga krav, där även hälsa och säkerhet är viktiga aspekter. Kraven baseras på IT-produktens livscykel och verifieras av oberoende part både före och efter certifiering. Produkterna måste uppfylla samtliga krav för respektive produktkategori för att kunna certifieras enligt TCO Certified. Kraven för olika produktkategorier har många gemensamma nämnare, men skiljer sig åt för att bäst vara anpassade för respektive produkttyp. TCO Certified finns för följande produktkategorier: bildskärmar, bärbara datorer, tablets, smartphones, stationära datorer, allt-i-ett-datorer, projektorer och headsets. För mer information besök http://tcocertified.se/

EPEAT

Ett miljömärke för elektronikprodukter som främst tar i beaktande miljö- och hälsokriterier. EPEAT-mäkta produkter uppfyller krav på låg energiförbrukning samt restriktioner vad gäller kemikalier, produktlivslängd och återvinning. Produkterna kategoriseras som guld, silver eller brons baserat på en uppsättning miljöprestandakriterier. EPEAT-certifierade produkter revideras regelbundet för att säkerställa att produkter uppfyller kraven.

Nordiska miljömärket - Svanen

Svanen ett miljömärke som tar i beaktande miljö-, kvalitets- och hälsokriterier. Svanenmärkta datorer och bildskärmar uppfyller krav på låg energiförbrukning, restriktioner vad gäller användning av kemikalier, såsom flamskyddsmedel i plast- och gummidelar, användning av ftalater i extern strömkabel, kvicksilverinnehåll i bakgrundsljus i LCD-skärmar samt krav på projektorlampor med lägre buller. De ska också vara lätta att uppgradera, demontera och återvinna. På den sociala sidan kräver Svanen att tillverkarna upprätthåller en uppförandekod.

Kraven som datorer måste uppfylla innan de kan tilldelas en Svanenlicens fokuserar på följande områden:

  • låg energiförbrukning
  • undvikande av de farligaste flamskyddsmedlen
  • frihet från kvicksilver och minimalt innehåll av miljö- och hälsofarliga kemikalier
  • uppgradering, demontering och återvinning är enkelt

Energy Star

Energy Star-etiketten är baserad på ett antal kriterier, bland annat att produkten måste bidra till ett betydande energibesparande. Energiförbrukningen måste vara mätbar och ha testats i ett EPA-godkänt laboratorium. Energy Star-märkta produkter utsätts också för tester direkt från hyllan varje år. Energy Star grundades 1992 av miljöskyddsmyndigheten i USA i syfte att hjälpa företag och privatpersoner att spara pengar samtidigt som miljön skyddas genom omfattande energibesparingar.

EU-blomman

EU:s miljömärke, även kallad EU-blomman i Sverige, lanserades 1992 som ett gemensamt europeisk miljömärke. EU:s miljömärkning gör det lättare att identifiera produkter och tjänster som har mindre inverkan på miljön under hela livscykeln; produktion, användning och återvinning. Tillverkare av produkter med EU-miljömärke har också minimerat användningen av farliga ämnen som kan skada människor, djur och natur. Både Svanen och EU:s miljömärke är oberoende typ 1-märken. Det betyder till exempel att det finns en oberoende organisation som bestämmer alla kriterier. Dessutom granskas kravnivån regelbundet.

Blå Ängeln

Blue Angel är ett tyskt miljömärke där kriterierna utarbetas av den tyska miljöskyddsbyrån. Syftet är att minimera miljöpåverkan av skadliga ämnen, energiförbrukning och avfall under hela livscykeln. Produkter som är märkta med Blå Ängeln har mindre inverkan på miljön, bland annat genom att de tillverkas av hållbara råvaror, är energieffektiva och innehåller färre skadliga ämnen för människor och miljö. De bör också vara hållbara och lätta att reparera, återvinna och återanvända. Precis som Svanen och EU-miljömärket är Blå Ängeln en statlig och frivillig miljömärkning. Kriterier utvecklas för varje enskild produktkategori och dessa måste uppfyllas för att en produkt ska kunna använda Blå Ängeln.

Sunda arbetsförhållanden under tillverkning

En stor del av IT-produkterna tillverkas i så kallade högriskländer. Detta betyder att risken för kränkningar av de mänskliga rättigheterna finns i större utsträckning i vissa länder än andra. Exempel på sådana kränkningar kan vara långa arbetstimmar, diskriminering av migrantarbetare, bristande yttrande- och föreningsfrihet eller begränsning av rätten att ingå kollektivavtal.

Uppförandekod

I dag har de flesta leverantörer inom IT-branschen en uppförandekod. Denna beskriver företagets åtagande att bedriva verksamheten på ett etiskt, socialt och/eller miljömässigt korrekt sätt. Uppförandekoden baseras ofta på internationella standarder och konventioner såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, den internationella arbetsorganisationen ILO:s åtta kärnkonventioner och FN:s Global Compacts tio principer för hållbart företagande. Typiskt för uppförandekoderna inom IT-branschen är att de beaktar krav på såväl miljösom arbetsmiljö, socialt ansvarstagande, respekt för mänskliga rättigheter, affärsetik och undvikande av konfliktmineraler. Koderna inom branschen är relativt standardiserade och skiljer sig inte nämnvärt åt.

Tips! Är du nyfiken på riktlinjerna och vill läsa mer, finnsuppförandekoden oftast publicerad på företagets webbplats.

Risk i leverantörskedjan

Värdekedjan i IT-branschen består oftast av en lång kedja av leverantörsled. Det är en utmaning att garantera och följa upp att kraven efterlevs i varje led, särskilt när det gäller underleverantörer.

Tips! Tips! I dag redogör de flesta företag inom branschen hur de jobbar med risker i värdekedjan. Riskarbetet kan dock variera i omfattning från enkel självgranskning till inspektioner på plats i fabriker och gruvor. Är du intresserad av att veta mer redogör de flesta varumärken för sitt riskarbete på sin webbplats. Är du nyfiken på hur varumärken säkerställer efterlevnad av krav längre ner i leverantörsledet ska denna information finnas tillgänglig i företagets uppförandekod för leverantörer.

Fabriksinspektioner & efterlevnad

Syftet med en fabriksinspektion är att granska fabrikens arbetsförhållanden på plats. Inspektionen leds oftast av en extern granskare eller företaget själva. Hur många som ingår i inspektionsgruppen och antalet dagar som tillbringas på fabriken är oftast kopplat till fabrikens storlek samt typ av tillverkning. Under en fabriksinspektion granskas policyer, processer och rutiner kopplat till frågor såsom arbetstimmar, anställningsavtal, ålder, diskriminering, lön, arbetsmiljö, brandsäkerhet, användning av kemikalier samt avfallshantering och utsläpp. Inspektionsteamet besöker även produktionsgolvet och pratar med arbetare och fabriksledning. I vissa fall granskas även boendeförhållandena samt matsal i de fall då fabriken erbjuder arbetarna detta.

Tips! En del IT-företag är öppna och transparenta kring sitt uppföljningsarbete och redogör för antalet inspektioner som har genomförts, typen av avvikelser som förekommit, deras allvarlighetsgrad och hur företaget arbetar med uppföljningsarbetet. Denna information hittas oftast på företagens webbplats.

Utbildningar & kapacitetsbyggande åtgärder

En fabriksinspektion ger en första inblick i efterlevnad och typen av avvikelser och brister som fabriken kan tänkas ha. För att driva långvariga förbättringar och arbeta i förebyggande syfte arbetar många av IT-branschens företag med utbildningar och kapacitetsbyggande åtgärder.

Branschinitiativ

  • Electronic Industry Citizenship Coalition (EICC), har utarbetat en gemensam uppförandekod som används av aktörer inom elektronikindustrin.
  • Global e-Sustainability Initiative (GeSi) är en ledande källa till opartisk information, resurser och bästa praxis för att uppnå integrerad social och miljömässig hållbarhet genom IKT.
  • Japan Electronics and Information Technology Industries Association (JETA) arbetar med flera olika initiativ på hållbarhetsområdet.

Konfliktmineraler

Elektronikprodukter, liksom en del andra konsumentprodukter, innehåller ofta små mängder mineraler som har brutits i konfliktdrabbade områden, så kallade konfliktmineraler. Vilka är konfliktmineralerna och går det att välja bort dem?

Vilka är konfliktmineralerna?

Begreppet konfliktmineraler hänvisar till brytningen av mineraler – tenn, tantal, volfram och guld – som sker i gruvor i konfliktområden (exempelvis Demokratiska Republiken Kongos östra provinser). Olaglig utvinning och handel med dessa mineraler utnyttjas direkt eller indirekt för att finansiera väpnad konflikt. Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna är knutna till dessa konflikter och till gruvorna.

  • Tenn - används bland annat som lödningsmaterial i alla kretskort i elektroniska apparater.
  • Tantal (utvinns från coltan) – används för att lagra elektricitet i kondensatorer i elektronik.
  • Volfram – används bland annat inom elektronik för att få apparater att vibrera.
  • Guld – används i små mängder i komponenter i elektroniska apparater.

Spårbarhet kring mineralernas ursprung

Företag i IT-branschen verkar i en lång kedja av leverantörsled, vilket gör kravställning och uppföljning mellan företagen och smältverken utmanande. Smältverk förädlar mineralerna från gruvorna till rena metaller. Det branschen framför allt arbetar med, både branschgemensamt och inom företagen, är att förbättra spårbarheten av mineralernas ursprung. I dag är många leverantörer och underleverantörer tvungna att deklarera vilka mineraler de använder och varifrån dessa kommer.

Certifierade konfliktfria smältverk

Conflict-Free Smelter Program erbjuder företag och deras leverantörer en oberoende tredjepartsrevision som avgör vilka smältverk som kan klassas som ”konfliktfria” i enlighet med gällande globala standarder.

Tips! De smältverk som klarar revisionen listas på Conflict Free Sourcing Initiatives webbplats. Över 200 företag är partners till eller medlemmar i initiativet. Läs mer här http://www.conflictfreesourcing.org/

Kemikalier

Elektronik innehåller farliga ämnen som tungmetaller och exempelvis bromerade flamskyddsmedel. Dessa kan utgöra en risk för människors hälsa och för miljön, framför allt vid tillverkning och avfallshantering.

I dag är användningen av de flesta farliga ämnen begränsad genom lagstiftning. Elektronikindustrin har klarat av att fasa ut bromerade och klorerade flamskyddsmedel och PVC i elektronik. Andra ämnen som branschen har fasat ut är bly, kvicksilver och kadmium i batterier.

Farliga ämnen i elektronik


Tungmetaller

Som till exempel kvicksilver, kadmium, bly och hexavalent krom. Samtliga metaller är begränsade under EU-direktivet RoHS.

Halogenerade flamskyddsmedel

Halogenerade ämnen såsom brom och klor används i elektronik som mjukgörare och flamskyddsmedel för att fördröja eller hindra ett material från att börjar brinna. Dessa ämnen är svåra att bryta ned och lagras i människor, djur och växter – med cancerogena risker och skadlig effekt på hormonella funktioner. Vissa av de halogenerade flamskyddsmedlen misstänks även vara reproduktionsstörande. Flamskyddsmedlen PBDE (polybromerade difenyletrar) och PBB (polybromerade bifenyler) är begränsade under EU-direktivet RoHS.

Icke-halogenerade flamskyddsmedel

Det finns många olika ersättningsämnen för halogenerade flamskyddsmedel. För vissa av de icke-halogenerade flamskyddsmedlen är påverkan på hälsa och miljö ännu okänd.

Ftalater

En grupp ämnen som kan användas för att göra plaster och gummi mjuka och smidiga. De kan finnas i många olika sorters mjuka plast- och gummiprodukter, till exempel elsladdar, och är misstänkt hormonstörande. Europeisk industri har till stor del ersatt de skadliga ftalater som är begränsade eller förbjudna med andra mjukgörande ämnen. Exempel på reglerade ftalater är DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP och DNOP.

Lagstiftning & direktiv


RoHS

RoHS (Restriction of Hazardous Substances) är ett EU-direktiv med syfte att begränsa eller förbjuda användningen av farliga tungmetaller och flamskyddsmedel i elektriska och elektroniska produkter. För kvicksilver, bly, sexvärt krom, PBB och PBDE är gränsvärdet för vad som är tillåtet 0,1 viktprocent i homogena material. För kadmium är gränsvärdet lägre, 0,01 viktprocent i homogena material. RoHS-direktivet omfattar:

  • Stora hushållsapparater
  • Små hushållsapparater
  • IT- och telekommunikationsutrustning
  • Konsumentutrustning
  • Belysningsutrustning
  • Elektriska och elektroniska verktyg
  • Leksaker, sport- och fritidsprodukter
  • Medicintekniska produkter
  • Övervaknings- och kontrollinstrument inklusive industriella övervaknings- och kontrollinstrument
  • Automater
  • Annan elektrisk och elektronisk utrustning som inte omfattas av någon av ovanstående kategorier.

CE-märket

Är det märke som visar att elektrisk och elektronisk utrustning uppfyller kraven i RoHS-direktivet.

REACH

REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) är en EU-förordning som reglerar produktion och säkert användande av kemikalier. Köpare av en produkt har rätt att få veta om varan innehåller några ämnen på REACH-direktivets lista över särskilt farliga ämnen, den så kallade kandidatlistan. Dessa ämnen kallas också SVHC-ämnen (Substances of Very High Concern). Listan revideras halvårsvis och innehåller för tillfället 168 ämnen.

Varför byter man inte bara ut de ämnen som fortfarande kan anses som farliga för miljön?

När kemiska ämnen ska bytas ut eller ersättas krävs det stor försiktighet då det nya ämnet, substitutet, kanske bara är bristfälligt undersökt vad gäller dess miljöegenskaper. Att introducera nya ämnen kräver med andra ord omfattande utredningar. Vidare måste substitutens tekniska egenskaper vara minst lika goda som dem de ska ersätta.

Tips! Många tillverkande varumärken jobbar utöver befintlig lagstiftning efter egna regleringar för ämnen som inte är tillåtna i produkterna. Sök på begränsade, reglerade och övervakade ämnen ifall du vill få mer information om vilka farliga ämnen det berör.

Återanvändning och återvinning

Elektronik som mobiltelefoner, datorer, tv-apparater och batterier innehåller substanser som är farliga för miljön och människors hälsa om de inte hanteras rätt i slutet av produktens livscykel. År 2017 uppskattas att det genereras 50 miljoner ton elektroniskt avfall i världen. Som slutanvändare är det viktigt att lämna tillbaka gammal elektronik så att avfallet hanteras på ett säkert och miljömässigt sätt.

WEEE-direktivet


Vad är viktigt att tänka på?

Elektronik får aldrig någonsin kastas i vanliga sopor utan måste tas hand om på ett säkert och miljömässigt sätt av en certifierad återvinnare.

Det uppskattas dessutom att mellan 16-38 procent av allt elektronikavfall från EU hamnar i illegala flöden och slutar sin resa utanför unionens gränser. Se därför upp för donationer och insamlingar som inte stöds av en certifierad återvinnare.

Återanvändning eller återvinning?

Ifall en produkt går att återanvända är det alltid ett hållbarare alternativ än återvinning. Ökad efterfrågan på begagnade produkter har skapat en marknad för återanvändningstjänster av elektronik. Det finns i dag en rad företag som är specialiserade på att säkerställa att produkter som ännu har ett andrahandsvärde får ett andra liv.